Rättegång i brottmål – vägledning genom processen i tingsrätt och hovrätt med expertkommentar av advokat Jens Högström
Rättegång i brottmål – huvudförhandling – är processens centrum. Det är där åklagarens åtal prövas mot den tilltalades försvar. Processen styrs av rättegångsbalken (1942:740), framför allt 45–51 kap. för brottmål. Den här sajten är en orientering om hur en svensk brottmålsrättegång går till: parter, ordning, bevisning, förhör, sakframställan, plädering, dom. Sajten innehåller också en expertkommentar från advokat Jens Högström, försvarare med omfattande erfarenhet av brottmål i samtliga instanser.
Hur går en rättegång i brottmål till?
En brottmålsrättegång i tingsrätten genomförs som en huvudförhandling enligt 46 kap. rättegångsbalken. Förhandlingen är muntlig och bygger på principerna om omedelbarhet och koncentration – domen ska grundas på det som framförts vid förhandlingen, och förhandlingen ska genomföras utan onödiga uppehåll.
Rätten består normalt av en lagfaren domare och tre nämndemän i tingsrätten. I hovrätten består rätten av tre lagfarna domare och två nämndemän, eller endast av lagfarna domare i vissa fall. Huvudförhandlingen följer en bestämd ordning: åklagarens framställning, försvarets framställning, förhör med tilltalade och vittnen, sakframställan, plädering, dom.
46 kap. 6 § rättegångsbalken – huvudförhandlingens ordning
Bestämmelsen anger den grundläggande ordningen vid huvudförhandling i brottmål. Åklagaren utvecklar talan, försvaret bemöter, parterna anger sin bevisning, bevisningen tas upp (vittnen, tilltalade, dokument), parterna håller sakframställan och plädering.
46 kap. 6 § rättegångsbalken
Vid huvudförhandlingen skall åklagaren framställa sitt yrkande och redogöra för de omständigheter han åberopar till stöd för åtalet. Den tilltalade och hans försvarare ska därefter ange om åtalet erkänns eller bestrids samt redogöra för den uppfattning som de har. Bevisningen ska därefter framläggas. Bevisning som åberopas av åklagaren tas upp först. Förhör hålls med den tilltalade, målsäganden och vittnen.
36 kap. 17 § rättegångsbalken – frågeställning vid förhör
Vid huvudförhör ska frågorna vara öppna och vidsträckta. Vid motförhör är det däremot tillåtet att ställa ledande frågor.
36 kap. 17 § rättegångsbalken
Vid förhör om sådant som vittnet skall vittna om bör frågor som genom sin formulering, sitt innehåll eller sättet att framställas inbjuder till ett bestämt svar undvikas, utom när det behövs för att inhämta vittnets uppgift om viss omständighet. Den part som åberopat vittnet bör först ges tillfälle att hålla förhöret, om inte rätten bestämmer annat.
35 kap. 14 § rättegångsbalken – uppspelning av tidigare berättelser
Tidigare uttalanden från förundersökningen får läggas fram vid huvudförhandlingen om personen avliker från vad som tidigare sagts. Detta är ett av försvarets viktigaste verktyg för att synliggöra motstridiga uppgifter.
35 kap. 14 § rättegångsbalken
Berättelse, som någon till uppfyllande av anmälningsskyldighet eller annars i anledning av redan inledd eller förestående rättegång lämnat skriftligen eller upptagits genom ljudupptagning eller annars, må åberopas såsom bevis i rättegången endast 1. om det är särskilt föreskrivet, 2. om förhör med den som lämnat berättelsen inte kan hållas vid eller utom huvudförhandlingen eller annars inför rätten, eller 3. om det finns särskilda skäl med hänsyn till de kostnader eller olägenheter som ett förhör vid eller utom huvudförhandlingen skulle medföra och med hänsyn till de fördelar en skriftlig eller upptagen berättelse kan väntas medföra, parternas inställning i frågan, det avseende som kan komma att fästas vid berättelsen och övriga omständigheter.
Vad händer under en huvudförhandling?
Huvudförhandlingen följer en bestämd ordning enligt rättegångsbalken. Varje del fyller en specifik funktion.
Åklagarens yrkande och gärningsbeskrivning
Förhandlingen inleds med att åklagaren framställer sitt yrkande – vad åklagaren begär att domstolen ska besluta – och utvecklar de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet. Gärningsbeskrivningen ska enligt 45 kap. 4 § rättegångsbalken vara så konkret att den tilltalade förstår vad åtalet avser.
Försvarets inställning
Efter åklagaren anger den tilltalade och försvaret om åtalet erkänns eller bestrids. Försvaret kan också anföra alternativa förklaringar, invändningar eller motyrkanden om skadestånd.
Förhör
Förhör hålls med den tilltalade, målsäganden och vittnen. Förhör som åberopas av åklagaren genomförs först. Vid huvudförhör ska frågorna vara öppna. Motförhör tillåter ledande frågor. Eventuella tidigare uppgifter från förundersökningen kan åberopas enligt 35 kap. 14 § eller 36 kap. 16 § RB.
Sakframställan och plädering
Efter att bevisningen tagits upp håller åklagaren och försvaret sakframställan och plädering. Sakframställan är en saklig genomgång av bevisläget. Pläderingen är en argumentativ slutgenomgång där varje part argumenterar för sin position.
Dom
Tingsrätten meddelar dom – normalt inom två veckor efter huvudförhandlingen. Domen ska enligt 30 kap. 5 § rättegångsbalken redovisa vad rätten funnit utrett och de skäl som bär rättens slutsats.
Överklagande till hovrätten
Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten enligt 49 kap. rättegångsbalken. Överklagandet ska normalt göras inom tre veckor från det att domen meddelades.
Prövningstillstånd i hovrätten
I många mål krävs prövningstillstånd i hovrätten enligt 49 kap. 12-14 §§ rättegångsbalken. Prövningstillstånd meddelas om det finns anledning att tro att tingsrättens dom är felaktig, om det är av vikt för rättstillämpningen att överklagandet prövas i högre rätt, eller om det annars finns synnerliga skäl.
Hovrättsförhandlingen
I hovrätten genomförs huvudförhandlingen normalt med uppspelning av tingsrättens förhörsupptagningar i stället för nya förhör. Nya bevis och tidigare otillgängliga uppgifter kan dock åberopas. Reglerna finns i 50 kap. rättegångsbalken.
Prövningstillstånd i Högsta domstolen
För att Högsta domstolen ska pröva ett mål krävs prövningstillstånd enligt 54 kap. rättegångsbalken. Tillstånd meddelas främst när det är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatdispens) eller om det finns synnerliga skäl.
Försvarets arbete inför och under huvudförhandlingen
Försvarets arbete i en brottmålsrättegång är intensivt och kräver noggrann förberedelse. Det handlar inte bara om att möta åklagarens påståenden utan om att aktivt forma rättens uppfattning – genom strategiska förhör, bevisföring och argumentation.
Återkommande angreppspunkter för försvaret
- Förberedelse av klienten inför förhör – råd om hållning, tonläge och svarsteknik.
- Strategisk planering av motförhör med målsägande och vittnen.
- Användning av 35 kap. 14 § och 36 kap. 16 § RB för upplasning av tidigare berättelser.
- Egna förhör – kompletterande frågor till klienten och åberopade vittnen enligt öppen frågeteknik.
- Sakframställan som synliggör rimliga tvivel.
- Plädering som binder samman försvarets argument till en helhet.
- Skadeståndsfrågan – om åtalet ogillas bör även skadeståndet ogillas; vid fällande dom är beloppsfrågan central.
Expertkommentar – advokat Jens Högström
En brottmålsrättegång är inte en muntlig presentation – det är ett strukturerat rättsligt event där varje moment har sin funktion. Försvarets arbete börjar långt innan förhandlingen: med analys av förundersökningen, planering av förhörsstrategi, identifikation av angreppspunkter mot åklagarens bevisning, och förberedelse av klienten. Under förhandlingen handlar det om att vara närvarande och responsiv – att läsa av rätten, anpassa strategi, och lyfta de rimliga tvivel som finns. Domen är slutresultatet, men vägen dit är det som bestämmer utgången.
Om expertkommentaren
Expertkommentaren på denna sida ges av advokat Jens Högström, verksam vid EDGE brottmålsadvokater. Jens Högström har över 20 års erfarenhet av brottmål, med särskild inriktning på grova mål och ekonomisk brottslighet. Senast uppdaterad: juni 2026.
Vanliga frågor om mord
Hur lång är en brottmålsrättegång?
Det varierar dramatiskt. Enklare mål kan avgöras på några timmar. Komplicerade mål med omfattande bevisning kan ta veckor eller månader. Mål om grov organiserad brottslighet har i vissa fall pågått i över ett år.
Vem är med på en rättegång?
I tingsrätten består rätten av en lagfaren domare och tre nämndemän. Vid förhandlingen deltar också åklagaren, försvararen, den tilltalade, eventuella målsäganden och målsägandebiträden, samt vittnen som hörs en i taget.
Är rättegången öppen för allmänheten?
Som huvudregel är förhandlingar i brottmål offentliga enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken. Rätten kan dock besluta om stängda dörrar i vissa fall – exempelvis vid förhör med yngre barn, vid känsliga sexualbrott eller vid uppgifter som omfattas av sekretess.
Vad är skillnaden mellan tingsrätt och hovrätt?
Tingsrätten är första instans. Hovrätten är överrätt och prövar överklaganden från tingsrätten. För prövning i hovrätten krävs i vissa mål prövningstillstånd. Hovrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta domstolen – men där krävs alltid prövningstillstånd.
Kan jag välja min egen försvarare?
Ja, du har rätt att begära en specifik advokat enligt 21 kap. 3 a § rättegångsbalken. Tingsrätten avgör om begäran kan tillgodoses, men begäran ska respekteras om det inte finns hinder.
Vad händer om jag inte kommer till rättegången?
Vid utevaro från huvudförhandling kan rätten besluta om hämtning eller fortsatt förhandling utan den tilltalade om förutsättningarna är uppfyllda. Vid uppenbar utevaroförsök kan häktning beslutas. Det är därför viktigt att kommunicera med rätten om det finns laga förhinder.
Vad är skillnaden mellan sakframställan och plädering?
Sakframställan är en saklig genomgång av bevisläget – vad åklagaren respektive försvaret anser har framkommit av bevisningen. Pläderingen är en argumentativ slutgenomgång där varje part argumenterar för sin slutsats om skuld, rubricering och påföljd.
Kontakt
Om du eller en anhörig befinner sig i en akut situation som rör en pågående eller stundande rättegång är det avgörande att tidigt få juridiskt biträde. Advokat Jens Högström vid EDGE brottmålsadvokater AB har omfattande erfarenhet av brottmål av varierande omfattning. Du har enligt 21 kap. 3 a § rättegångsbalken rätt att begära en specifik advokat – om du önskar att advokat Jens Högström företräder dig framställer du den begäran hos den polismyndighet eller domstol som handlägger ditt ärende, eller via kontakt@rättegång.com.
© 2026. Alla rättigheter förbehållna. Bilder och innehåll får inte kopieras, publiceras eller användas utan skriftligt tillstånd.